Att ha ett adjektiv som efternamn

Det är både posivitv och negativt att ha ett adjektiv som efternamn. Under högstadiet var det rätt negativt eftersom alla tror att skämtet "Du, sofia, heter din pappa sten eller - Sten Hård! - höhöhöhö" är så jävla unikt. Jag är allergisk mot dålig ordvitsar och just den där är riktigt illa.



Men ibland är Hård bra. Som när jag spelar innebandy. Det blir nästan något av ett artistnamn. Ronaldo och jag liksom. Därför gillar jag min nya överdragströja. Den är rätt ful och stor men fruktansvärt skön. Plus att det blev efternamnstryck på ryggen. På vissa ryggar står det Johansson, på andra Eriksson. På min står det Hård och det stämmer rätt bra med verkligheten. Jag är väldigt hård i kroppen, har ett hårt skott och lyssnar på hård musik. Så jag gillar min nya, fula, tröja.

(att jag egentligen inte är så hård som det kan verka ska jag ta upp en annan gång)