Body Combat 31

Fingrarna känns tunga och svettenmängden påminner om en heldag i sahara. Med andra ord har jag precis kommit hem från Body Combat 31-releasen. Och jävlar vad jobbig den var. Men lyckligtvis var det minst lika rolig. Frågan är bara om jag kommer orka med onsdagsupplägget då jag lunchkör Body Pump och avslutar med Combat på kvällen. Mina axlar har lagt in en skarp protetst.

Men vi börjar från början.

Uppvärmingen var rolig, även om jag nu i efterhand inte kan komma ihåg så mycket. Antagligen har jag svettats ut alla tankar. Men den var varierad och det var rätt bra att få värma upp jingan redan från början.

Låt två och tre lämnade inget större intryck efter de första genomkörningarna, men jag gillade den dubbla roundhousen plus hoppen efter som hade ett avancerat namn, men eftersom jag inte kört just det "steget" tidigare har jag ingen aning om vad det var.

Låt fyra var svår. Evasion Sidekick i kombination med jumpkicken var svår att få till, inte minst när det var så många på passet eftersom det var en release. Och har man som jag, lite längre ben får man passa sig för att inte slå någon. Rent fysiskt är den även jobbigare än BC30:s motsvarighet som åtminstone erbjöd lite återhämtning. Jag verkar kanske konservativ, men efter en första genomkörning känns det här som ett steg i fel håll. Man bygger upp på tok för snabbt och får inte alls in samma känsla som i BC30. Men förhoppningsvis blir det bättre när det är mindre folk och man lär sig kombinationen bättre.

Låt fem var så hysteriskt jobbigt att jag nästan ville börja grina. Speed ball och höga knän, omvartannat. Här finns det stor risk att ta ut sig för mycket så man inte orkar med resten. Men det var en rolig låt, även om axlarna säger annat.

Låt sex var kort men lyckligtvis i ett lugnt tempo. Jag hade lite svårt att få till blockeringen och backfisten, men det faller antagligen på plats sen. Här var huvudet så utmattat att det var svårt att fånga upp exakt hur slagen skulle sitta.

Låt sju hade vi redan fått provsmaka i måndags. Skön låt och roliga slag. Jag gillar främst dubbelarmbågen och det känns som man har mer kontroll på knäpartiet här än i BC30. Även om den rent fysmässigt var hämtad från helvetet så var den ändå skön och vi som kört body attack kände igen vissa bendelar.

Låt åtta är en luring. Förra releasen bjöd på en kort och intensiv avslutning med delar där axlar och armar faktiskt kunde återhämta sig. Men återhämtning är inte riktigt melodin i BC31 så förutom att den är hysteriskt lång sänker man egentligen aldrg armarna från slag eller blockeringsläge. Låten i sig är rolig och rätt annorlunda och vet man inte bättre så tror man att den är slut när den vänder. Slagkombinationen är enkel men betar ändå av alla "vanliga" slag och som vanligt är uppercutsen ständiga favoriter.

Låt nio är en simpel styrkelåt med mycket armhävningar, vilket inte är så svårt. Om man nu inte kört 8 mördarlåtar innan plus ett pumppass.

Låt tio har ett tråkigt låtval men katan kommer igen och är lite simplare den här gången, och dessutom lite coolare. Sånt gillar jag :)

Det totala intrycket av BC31 var att det var en toppenrelease som dock kräver sin kvinna. Länge sedan jag svettades så mycket under passet och det dröjer nog inte länge innan jag och Frida måste göra slag i saken och skaffa pannband.