Kökets faror

Har på ålderns höst blivit mer och mer matlagningsintresserad. Och eftersom det är hockey ikväll och jag haft en bra träningsvecka hittills så hade jag tänkt fira det med en nyttig Gino som efterrätt. En gino är blandade frukter (i mitt fall Kiwi, banan och vindruvor) med riven vitchoklad samt tillhörande (lätt)glass. Nyttigt och smaskigt. Men jag glömde att ett kök är fyllt av faror, och då menar jag inte knivarna. Nej, en kniv skrämmer inte mig, oavsett om den är märkt Hatori Hanzo eller inte. Kökets riktiga fara är snarare rivjärnet från helvetet. Ni vet den där silvriga saken som man river morötter, äpplen, citronskal och vitchoklad på.

Ni förstår kanske åt var det börjar luta. Till Ginon skulle det hyvlas vitchoklad. "Ritsch, ratsch, AJ SOM FAN" lät det från det hårdaste av kök när ett stycke tumhud amputerades. Det har hänt med morötter, limeskal och gud vet vad, men sällan har det kommit så mycket blod som nu. Vilket naturligtvis sker i kombination med att jag inte har något plåster hemma. Nödförband med kökshandduken runt handen för att inte ginon ska bli av vampyrslag. Funderar samtidigt på varför jag konstant gör illa mig på hyvlaren och kommer till slut fram till att det måste bero på min ENORMA styrka och att det bara är tur att jag inte blivit av med en arm eller så.

Frågan är bara hur lång tid jag har kvar. Ska jag fortsätta hyvla bort mig i den här takten finns det nog ingen Sofia kvar om ett tag.