Världens bästa bok

Städade bokhyllan och sprang på min absoluta favoritbok. Och trots att jag betar av klassiker på klassiker i skolan och har mängder av vetenskapliga analysverk som tyder på att jag mest läser Strindberg och Shakespeare så är jag en sucker för nutidslitteratur. Även om Vilhelm Mobergs Utvandrar-epos och Harry Martinssons Aniara är böcker som man aldrig kan läsa för många gånger.

Men i alla fall. Min favoritbok heter Skeppsbrott och hundra andra berättelser om kärlek. Författaren är Dan Rhodes och antagligen känner ni varken till honom eller boken. Det gjorde inte jag heller förra sommaren när jag sprang förbi Akademibokhandeln och i vanlig sommaranda impulsköpte fyra pocketböcker (men betalade bara för tre). Hittade ingen rolig fjärde-bok när jag fick syn på Skeppsbrott. Och det var främst ett recensionscitat som fick mig att fastna för den:

"Varenda en av Dan Rhodes små mininoveler borde få Killinggänget att tugga fradga av ilska över att de inte kom på det först."

Sagt och gjort. Jag köpte boken. Och blev förälskad.

Upplägget är en märklig kombination av dikt och mininovell. Som titeln antyder är det 101 små berättelser som alla har ett stort innehåll men bara är en halv sida. Det är ibland bissart, ibland gulligt och ibland mest konstigt. Men hela tiden är det vansinnigt bra. Som i berättelsen Skratt.

"Min flickvän dog av skratt efter att jag gjort en av mina roliga miner. Hennes vänner var snälla och sa att jag inte skulle känna mig skyldig; att hon skulle velat dö med ett skratt. De var inte där när hennes melodiska skratt övergick i kvävningsljud, grymtningar och dödsrosslingar. När jag slutade sörja träffade jag en underbar ny tjej att älska. Hon dog av skratt över ett skämt jag dragit om hennes fötter. Nästa dog på liknande sätt. Min senaste flickvän dog inte. Hon lämnade mig. Hon sa att vi aldrig hade roligt tillsammans, att hon ville ha en humoristisk man."

Som sagt. En bok att dö för. Jag har läst alla berättelser minst fem gånger och favoriterna har blivit öronmärkta. Mitt exemplar av boken är ett av få litterära verk som aldrig kommer att hamna i arkivet. Det dröjde några månader innan jag kunde gå ut utan boken i handväskan. Ja, den är så bra. Och för att visa på det bjuder jag på en till story, "Skeppsbrott":

"Efter skeppsbrottet var jag förkrossad och grät i veckor. När jag hade sörjt färdigt insåg jag att min flickväns död inte skulle innebära slutet för mig. Jag träffade någon som var lika vacker och trevlig som hon och till slut bjöd jag med henne på en solsemester. Min gamla flickvän spolades iland. Hon hade klamrat sig fast på en planka i fjorton månader och levt på rå fisk, regnvatten och sin kärlek till mig. Jag stod inför ett val. Min nya flickvän vann eftersom den gamla var utmärglad, smutsig och blöt och dessutom hade vattnet gjort henne skrynklig över hela kroppen."